Rapporter

Utredningar

220 000 nya arbetstillfällen – ny rapport om behovet av nya stambanor

I rapporten 220 000 nya arbetstillfällen – eller fyra procent av landets totala sysselsättning presenteras uppgifter på hur stort behovet av nya stambanor är i södra Sverige. I rapporten beräknas antalet nya arbetstillfällen, cirka 220 000, och antalet nya bostäder, 152 000, i tolv tilltänkta stationsorter utmed stambanans sträckning. Det tillsammans med det expansiva näringsliv som finns i södra Sverige med bland annat två nya batterifabriker, forskningscenter och en stark återhämtning från Coronapandemin ställs det höga krav på infrastrukturen.

Med 220 000 nya arbetstillfällen är södra Sverige nyckel till den svenska välfärdens långsiktiga finansiering. För att säkra den, vidga och effektivisera arbetsmarknadsregionerna och att transporter från norr når ut i världen behövs mer järnväg.

Redan idag är det kapacitetsbrist på järnvägen och såväl persontrafik som godstrafik drabbas. Det är dags att börja prioritera de nya stambanorna för sysselsättningens, bostadsbyggandes, näringslivet och inte minst för klimatets skull.

Vad hände efter Sverigeförhandlingen?

Behovet av ökad kapacitet på järnvägen är stort och mot bakgrund av det sjösattes Sverigebygget av den dåvarande Alliansregeringen 2014. Vid maktskiftet samma år tog den nya regeringen över projektet men under namnet Sverigeförhandlingen. 2017 lämnades resultatet över till regeringen. Bland slutsatserna fanns bland annat att södra Sverige behövde nya stambanor och att de skulle stå klara till 2035.

Idag är beskedet att de nya stambanorna som tidigast är klara tio år senare, 2045. Vi ställer oss frågan vad som hände med Sverigeförhandlingens resultat, hur ser behoven ut idag och kanske än viktigare – hur ser framtidens behov ut?

Ambitionen med rapporten är att ge en lättöverskådlig överblick över dessa frågor och ge stöd i diskussioner och förhoppningsvis det praktiska genomförandet av nya stambanor i södra Sverige.

Nya stambanor driver tillväxt

Beslutsfattande om infrastrukturinvesteringar är komplext. Det gäller att bedöma vilka effekter som en tillskapad förbättrad tillgänglighet kan medföra – effekter som uppstår under lång tid samtidigt
som också osäkerheterna växer över tiden. Nyttor som infrastrukturinvesteringen kan medföra ska bedömas. Resurser och eventuella olägenheter som krävs för att genomföra åtgärderna ligger i den
andra vågskålen. Komplexiteten ligger i att det inte är en statisk situation. Effekter och resurser påverkas av omvärldsförändringar och de åtgärder som olika aktörer vidtar med anledning av att förbättrade tillgängligheten.

Rapporten Nya stambanor – konsekvenser och möjligheter är gjord på uppdrag av Region Jönköpings län.

Resande och trafik med Gröna tåget

I de Gröna tåget är som forsknings- och utvecklingsprogram tämligen unikt genom att såväl högskolor som infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag och tågtillverkare engageras i ett gemensamt program. Alltsedan starten 2005 har målet varit att ta fram en konceptspecifikation för ett nytt attraktivt snabbtåg. Konceptspecifikationen kan fungera som en idébank, rekommendationer och tekniska lösningar för järnvägsföretag, banförvaltare och tillverkningsindustrin.

KTHs utredning – Kapacitet och restider

I denna rapport har vi passat på att förbättra det planerade trafiksystemet efter nya rön, både forskning och utredning av olika parter, som framkommit sedan publiceringen av 2009 års statliga utredning om höghastighetstågen SOU 2009:74. Vi bidrar i detta uppdrag med ytterligare resultat för fortsatt planering.