Om 2017-05-15T15:08:16+00:00

Vad är Europakorridoren?

Kring de blå linjerna på kartan bor mer än hälften av alla svenskar. Här finns de flesta av Sveriges företag, skolor och universitet. Detta område kallar vi för Europakorridoren.

De blå linjerna är Europabanan och Götalandsbanan som är höghastighetsbanor. Andra tåg och andra trafikslag ska ansluta till dessa banor.

Vi vill att dessa banor snarast byggs. Då blir det enklare och mycket snabbare att resa. Både i Sverige och till utlandet.

I Europakorridoren produceras ca 65% av Sveriges BNP. Här finns alltså en mycket stor andel av Sveriges mest expansiva näringsliv – och merparten av landets arbetstillfällen.

Här finns också huvuddelen av den högre utbildningen: 80% av alla svenskar som studerar på universitet eller högskolor gör det inom Europakorridoren. Inom korridoren bor ca 75% av Sveriges befolkning, 6,8 miljoner människor. I hela Europakorridoren bor ca 20 miljoner människor.

Den utbyggda Europakorridoren innebär att Sverige får ett nytt och modernt trafiksystem, där alla trafikslag samverkar – med höghastighetståget som pulsåder. Därför kommer utbyggnaden att gynna hela landet.

Vi är Europakorridoren

Europakorridoren är en ideell förening som drivs av kommuner och regioner samt andra intresserade branschföreträdare i Sverige och Tyskland. De svenska intressenterna äger solidariskt Europakorridoren AB.

Föreningens och bolagets syfte är att verka för att Europakorridoren byggs ut, d v s att Sverige får ett modernt, effektivt, miljöanpassat och långsiktigt hållbart trafiksystem.

Målet är också att föra Sverige och Skandinavien närmare Europa genom att knyta samman vårt höghastighetsnät med Europas.

Ett mer än 100 år gammalt järnvägsnät

Redan 1856 invigdes den första järnvägen i Sverige och under de följande 50-75 åren byggdes ett finmaskigt nät av järnvägar. Man vågade göra stora, för att inte säga mycket stora, investeringar, eftersom man trodde på deras betydelse för framtiden.

Mycket av den industriella utvecklingen i Sverige blev möjlig tack vare satsningen på järnvägen. Under de senaste 80 åren har dock utvecklingen i mångt och mycket stått stilla. En del moderniseringar har naturligtvis skett, men de svenska tågen kör fortfarande på ett järnvägsnät som i allt väsentligt planerades och byggdes på 1800-talet.

Det är detta mer än 100-åriga nät som nu ska ersättas av ett modernt, effektivt och långsiktigt hållbart trafiksystem.

Mycket pengar – men inte dyrt

Det är Sverigeförhandlingen, som utsetts av regeringen, som i hög grad avgör hur projektet ska förverkligas. Sverigeförhandlingen ska nämligen
– föreslå principer för finansiering samt skapa överenskommelser om medfinansiering av stationer och anslutningar till dessa
– föreslå en utbyggnadsstrategi för nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö
– förhandla med berörda aktörer där stambanorna angör respektive stad
– skapa överenskommelser med kommuner, regioner och landsting kring åtgärder som förbättrar tillgänglighet och kapacitet och leder till ett ökat bostadsbyggande
– föra samtal med Danmark angående en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

Byggandet av de nya stambanorna är en möjlighet för svensk industri att i fullskala utveckla ny teknik inom järnvägssektorn. Det ger Sverige chansen att bryta ny mark och skapa nya exportmöjligheter. Marknaden för höghastighetsteknik är global och i kraftig tillväxt.

Att bygga ett nytt trafiksystem för Sverige kostar mycket, men kommer också ge stora fördelar för den enskilda människan, för vårt näringsliv och för samhället. Visst handlar det om mycket pengar – men ser vi också till nyttorna är det inte dyrt.

Klimatutsläpp?
Med höghastighetståg räknar vi i mikrogram…

Med ett modernt trafiksystem får vi stora miljövinster utan att företagens konkurrenskraft och människornas rörelsefrihet begränsas.

Höghastighetståget är den enda transportlösning som miljömässigt är långsiktigt hållbar, utan att kompromissa med effektivitet och snabbhet. När vägtrafiken och flyget noterar sina koldioxidutsläpp per person i kilo, räknar det moderna tåget i mikrogram.

Byggandet av de nya stambanorna kommer att orsaka klimatutsläpp. Men, dessa utsläpp som endast sker under byggtiden, ska vägas mot att banorna kommer att användas under 100 – 150 år, då utsläppen räknas i mikrogram per passagerare.

Om man bygger höghastighetsbanan på pelare blir den 13 meter bred – och endast 6 meter på marken. Därmed används mindre mark, plankorsningar undviks och vi slipper barriäreffekter i landskapet.

Höghastighetståget håller tiden
– och är unikt säkert

Varje dag går nära 300 höghastighetståg mellan Tokyo och Osaka. Den genomsnittliga förseningen är 24 sekunder, trots att banan trafikeras med en blandning av direkttåg och tåg som stannar vid alla stationer.

I dag finns höghastighetståg i en lång rad länder och den samlade trafiken är mycket omfattande. Trots detta har i hela världen endast en dödsolycka med höghastighetståg på en höghastighetsbana inträffat, i Kina 2011. Jämför gärna dessa uppgifter med vad t ex vägtrafiken kostar i människoliv. 2015 dödades 260 personer, bara på de svenska vägarna.

Alla transportsätt kan drabbas av olyckor. Men, i jämförelse är höghastighetståget ett transportmedel med unikt hög säkerhet.

Frigör kapacitet för godståg
(och friställer lastbilar)

Europakorridoren och de nya stambanorna kommer att frigöra kapacitet på Södra och Västra stambanan, för gods- och snabba regionaltåg. Därmed kan godståget äntligen på allvar konkurrera med vägtrafiken.

För färdigvaror och halvfabrikat kan kombitrafiken utvecklas. Dagens kombitrafik kompletteras av ett system med många små, helautomatiska terminaler nära de lokala marknaderna – lättkombi.

För högförädlade varor, reservdelar, post och paket utvecklas särskilda snabbgodståg, som är snabbare än lastbilen och billigare än flyget.

I Europakorridoren kan de nya stambanorna erbjuda helt nya transportmöjligheter för den växande marknaden av högvärdigt gods, med extremt korta transporttider och hög kvalitet.

Radikalt kortare restider

I den utbyggda Europakorridoren tar resan mellan Stockholm och Göteborg bara 2 timmar. Från Köpenhamn till Stockholm tar det 2:41 – mot tidigare mer än 5 timmar.

Men, de mindre orterna vinner också stort på de nya banorna. Att bo i småländska Lagan och arbeta i Jönköping blir nu möjligt – restiden minskar från 2:39 till 44 minuter. För nordvästskånska Ängelholm nära nog halveras restiden till Öresundsregionens huvudstad Köpenhamn, från 1:48 till 57 minuter.

Med bättre kommunikationer växer ditt närområde – din region. Du får fler jobb att välja på och bättre möjligheter att få den utbildning du vill ha. Samtidigt får du väsentligt större möjligheter att bo där du verkligen vill.

Sträcka Idag Med hög-
hastighetståg
Förändring
Jönköping – Stockholm 3:11 1:23 – 57%
Göteborg – Stockholm 2:45 2:00 – 27%
Malmö – Stockholm 4:10 2:27 – 42%
København – Stockholm 5:00 2:51 – 43%
Hamburg – Stockholm 9:55 4:40 – 53%
Habo – Göteborg 2:19 1:04 – 54%
Gävle – Jönköping 5:30 2:55 – 47%
Kalmar – Stockholm 4:36 3:33 – 23%
Örebro – København 5:07 3:13 – 37%
Linköping – Stockholm 1:39 0:59 – 40%
Ängelholm – København 1:48 0:57 – 47%
Lagan – Jönköping 2:39 0:44 – 72%
Gnosjö – Stockholm 4:28 2:40 – 44%

Externa länkar