Höghastighetsjärnvägar – ett klimatpolitiskt stickspår

Expertgruppen för miljöstudier har uppdragit åt två forskare vid VTI, professor Jan – Eric Nilsson och fil.lic Roger Pyddoke, att granska höghastighetsbanors samhällsekonomiska lönsamhet och att diskutera järnvägsinvesteringars roll inom klimatpolitiken.

Förskarna har många kritiska synpunkter på höghastighetståg i synnerhet i Sveriges glesbefolkade land. Vidare anser man att det blir betydligt större miljöeffekter av att satsa de 150 miljarder kronorna, som höghastighetsbanorna i Sverige kan komma att kosta, i inköp av utsläppsrätter än att satsa på en utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige.

Rapporten är värd att läsa och begrunda! Varför säger vi ständigt att Sverige är så glesbefolkat? Vi förlorar säkert en hel del utländska investeringar, om vi framhåller att det bor så få människor i Sverige att det inte lönar sig att investera här. Sanningen är att Sverige i sin helhet har cirka 20 invånare per kvadratkilometer men att vårt land ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Inom den del av Sverige, som vi kallar Europakorridore(från Mälardalen och söderut till Öresundsregionen) bor ca 80 % av Sveriges befolkning eller ungefär 7,5 miljoner människor. Vi har i denna del av landet en befolkningstäthet som väl kan jämföras med stora delar av Europa, mellan 60 och 100 invånare per kvadratkilometer beroende på hur bred man räknar korridoren. Vi är till exempel helt jämförbara med Spanien, som satsar mer på utbyggnad av nya hghastighetsjärnvägar än något annat land i världen.

Utredarna säger också att det inte blir någon nämnvärd överflyttning från bil, buss och flyg till tåg vid en utbyggnad av höghastighetsjärnvägarna. Detta går stick i stäv med den erfarenhet, som finns där man byggt ut järnvägarna. Vid restider upp till 2,5 – 3 timmar vinner tåget, när resenärerna väljer transportsätt. Vid en restid på 2 timmar tar tåget nästan alla resenärerna från flyget. Man kan också tänka på banan mellan Eskilstuna och Stockholm där antalet resenärer ökade med 700 %, när järnvägen förbättrades med kortare restid som resultat. Man borde där byggt dubbelspår från början. Detta visar, menar jag, att man måste försöka se framåt vid planeringen och inte vara så förtvivlat försiktig, som man ofta är i Sverige. Vi skall ha alla fakta och alla siffror på bordet, innan vi går till beslut. Detta leder till att vi halkar efter vår omvärld och våra konkurrenter medan vi planerar.

Den viktigaste punkten i utredningen är att vi får mycket större klimateffekter av att satsa pengarna på att köpa utsläppsrätter än att använda dem för att minska utsläppen på hemmaplan genom att bygga ut höghastighetsjärnvägar. Detta är naturligtvis rätt! Varje krona är mer värd i ett utvecklingsland än i Sverige. Vi har dessutom kommit ganska långt i vårt miljötänkande i vårt land. Men för att även i fortsättningen vara respekterade som miljötalesmän måste vi också satsa på att minska utsläppen på hemmaplan. Vi kommer med hjälp av höghastighetståg att minska utsläppen för våra resor men framför allt för våra transporter av gods. Detta är en mycket positiv bieffekt av att vi bygger ut höghastighetsjärnvägarna. Detta har inte utredarna tagit till sig. Man ser bara på kostnaderna och då är höghstighetsprojektet inte en miljömässigt tillräckligt lönsam affär.

Eropakorridorens banor Götalandsbanan och Europabanan är i första hand en satsning för att göra avstånden inom Sverige och till kontinenten tidsmässigt kortare. Miljöeffekterna får vi på köpet så att säga och dessa är inte så små att man kan, som utredarna gör, näst intill bortse från dem. Kan vi föra över transporter motsvarande några tusen långtradare från vägarna kommer det att påverka såväl utsläppsnivåerna som livsmiljön och trafiksäkerheten mycket positivt.

Utredarna säger att det är mycket svårt att räkna ut alla samhällsekonomiska effekter av en utbyggnad och det är säkert rätt. Vissa experter säger si och andra säger så. Det vi kan se är, att utbyggnaden av systemen för höghastighetståg nästa exploderar i utveckling nu runt om i världen. Har då hela övriga världen fel eller tänker vi kanske något för långsamt och försiktigt i Sverige?

Döm själv! Jag tycker att vi så snart som möjligt skall göra som övriga Europa och världen i övrigt och satsa på höghastighetsjärnvägar för ekonomins, för miljöns och för våra barnabarns skull.

Gunnar Sibbmark
VD Europakorridoren AB.

Gunnar Sibbmark.

Bloggarkiv