Nu behövs nya spår och kloka politiker!

Nya järnvägsspår behövs! Vårt befintliga järnvägssystem har trafikerats i drygt 150 år och står inför omfattande underhållsbehov. Efterfrågan på tågresor ökar, samtidigt som det redan är fullt på spåren. Det krävs fler spår för att kunna hantera såväl gods- som persontrafikens framtida behov och för att öka framkomligheten, genom att effektivt kunna separera tåg med olika hastigheter.

Höghastighetsprojektet ifrågasätts från delar av politiken, akademin och näringslivet. Argumenten är att projektet är för dyrt, inte samhällsekonomiskt lönsamt, Sverige är för litet, bygg ut de gamla stambanorna i stället och snart behövs inte järnvägen då vi har elmotorvägar och självstyrande fordon. Längre fram i tidningen hittar du våra svar på dessa frågor.

De flesta är dock överens om järnvägens avsevärda kapacitetsbrist som tillsammans med eftersatt underhåll leder till stora störningar och betydande kostnader.

Trafikverket beräknar att kostnaden för höghastighetsbanorna uppgår till ca 230 miljarder kr mot ca 130 miljarder för uppgradering av stambanorna. I det senare alternativet åtgärdas dock endast hälften av stambanorna vilket innebär att ytterligare investeringar kommer att behövas i en snar framtid. Uppgraderingen skulle dessutom pågå under många år vilket skulle skapa ständiga störningar i befintlig tågtrafik.

Jämfört med uppgradering av stambanorna kommer höghastighetsbanorna att ge avsevärt större kapacitet, kortare restider, minskad sårbarhet och positiva effekter för den regionala tillväxten.

Sammantaget är kapaciteten på järnvägen den centrala frågan som om den inte åtgärdas flyttar över åtskilliga person- och godstransporter till bil, flyg och tunga lastbilar.

För att få ut nyttorna av de nya spåren behövs en snar och samlad utbyggnad av hela systemet. För att klara det, och inte belasta de vanliga årliga anslagen och därmed tränga undan annan nödvändig förbättring av befintlig järnväg, behövs en alternativ finansiering.

Sverigeförhandlingen förespråkar en snabb utbyggnad av hela systemet i ett svep, med spår som är anpassade för 320 km/timmen. Trafikverket föreslår att den nya stambanan byggs för 250 km/timmen och finansieras med ordinarie anslag för transportinfrastrukturen, vilket innebär en byggtid för hela systemet på ytterligare ca femtio år.

Både Sverigeförhandlingen och Trafikverket arbetar på uppdrag av regeringen och kommer ungefär samtidigt med två helt olika förslag på hur de nya stambanorna ska verkställas. Vilket alternativ som beslutas om kommer att ha stor betydelse för vår framtid.

Sveriges tillväxtregioner behöver knytas samman med ett modernt höghastighetsnät och med en anslutning ut i övriga Europa genom ytterligare en fast förbindelse till Danmark.
Det som därför behövs är kloka och modiga politiker som kan fatta beslut om en snabb och sammanhållen utbyggnad av hela det nya höghastighetssystemet, från Stockholm via Jönköping till Göteborg respektive Malmö.

Katarina Svärdh
VD Europakorridoren

 

2017-10-11T08:41:48+00:00 11 oktober 2017|