//Det dyraste vi kan göra är att vänta

Det dyraste vi kan göra är att vänta

Nya stambanor och höghastighetståg är på tok för dyrt, för att inte säga tokdyrt.  Det menar våra kritiker och det är inte alldeles enkelt att säga emot.
För att bygga infrastruktur är dyrt och besvärligt. Det vet och förstår de flesta – smakar det så kostar det.

Enligt ordboken är en investering en insats som förväntas ge avkastning. Alltså bör det vara klokt att inte bara se till pengarna som ska fram – utan också fundera på vad investeringen kan ge. Vad det kommer att smaka, helt enkelt.

När riksdagen 1854 tog beslutet att bygga stambanor visste de att detta skulle kosta väldigt mycket pengar. Kostnaden var större än två hela statsbudgetar. Men, de visste också att järnvägen skulle ge stor nytta och hade det politiska modet att genomföra satsningen.
Idag vet vi att deras beslut var en nyckelfaktor för industrialiseringen av Sverige – för utveckling, välstånd, jobb och skolor. Det smakade rentav mer än det kostade.

Men det var då. Vad kommer nya stambanor och höghastighetståg att betyda för framtidens Sverige? Mycket kortfattat kan det sägas så här: Snabba kommunikationer skapar större regioner och därmed större marknader. Det blir lättare för dig som privatperson att hitta rätt jobb och utbildning, lättare för företagen att hitta rätt medarbetare. Du får större möjlighet att bo och leva där du vill. Allt detta gynnar utveckling och tillväxt, samtidigt som tågtrafiken ger mindre miljöbelastning än något annat trafikslag.
Sverige får ett nytt, modernt trafiksystem där alla trafikslag samverkar. Detta kommer inte bara att positivt påverka de områden där de nya banorna finns, utan hela nationen.

Flera vill dock ta det lugnt med utbyggnaden. Att lappa och laga på det befintliga järnvägsnätet och att i maklig takt (50 till 100 år) bygga nya banor för max 250 km/h kan verka både klokt och måttfullt. Men lagom är nu inte alltid bäst.
Trafikverket har i sina utredningar visat att behoven är större – tar vi det försiktigt och lugnt nu måste vi ändå bygga nytt och bygga mer snart. De köer och flaskhalsar vi har redan idag är bara en försmak av de problem som väntar runt hörnet, om ingenting görs.

Många talar mycket och gärna om ny teknik. Självkörande bilar, digitala motorvägar, batteridrivna flygplan. Men, också denna trafik kräver utrymme och plats. Var ska de självkörande bilarna röra sig? Vad kostar det att upprusta vårt vägnät till digitala vägar? Infrastrukturen i ett modernt samhälle kostar mycket, oavsett trafikslag. Och – när är dessa innovationer färdigutvecklade för användning i full skala? Det är värt att påminna om: Höghastighetstekniken är redan väl beprövad, och säker.

Inom Europakorridoren väljer vi att svara på kritik och synpunkter med fakta. Det lönar sig i långa loppet, men det är ibland tungt att notera hur lätt rykten och felaktigheter verkar fastna i det allmänna medvetandet.

Det gäller t ex påståendet att stora infrastrukturprojekt alltid och utan undantag blir dyrare än beräknat. Låter det bekant? Sant är det dock inte. Trafikverket har tagit fram fakta och visat på motsatsen: 6 av 9 stora projekt blev billigare än beräknat. 2 höll budget och bara 1 blev dyrare.

Sant är dock att stora infrastrukturprojekt kostar mycket pengar. Detta ska dock inte förvanskas till att det innebär ett okontrollerat och hejdlöst flöde av skattebetalarnas pengar. Det är inte sant. Erfarenheten visar dessutom att de stora projekten gör skillnad och lönar sig, för såväl människorna och näringslivet som för samhället som helhet.

Till sist handlar allt om pengarna och finansieringen. Myten om okontrollerbara kostnader är ett hinder för de politiker som har ansvaret att fatta de avgörande besluten. Ändå måste finansieringsfrågan diskuteras – och lösas. Det dyraste alternativet är att vänta. Oavsett politisk färg måste finansdepartementet våga tänka längre och riksdag och regering fatta beslut.

Sverige behöver nya stambanor och höghastighetståg – ett nytt trafiksystem.

Katarina Svärdh
VD, Europakorridoren

2018-06-26T13:54:20+00:0026 juni 2018|